Mina vägval är inte alltid dom bästa
men jag dör hellre snabbt på en känslomässig väg av grus
än tråkas till döds i en långsam infartskö

En av mina favoritpoeter skrev 1968...

Den som säger: Allt är intet

skall du tillsäga mörkt

Intet är Allt, Du vågar

tillägga meningslösheten mening

och av ord göra ord.

Jag vill inte vara glad jämt
Ibland vill jag vara ledsen
kanske tom förtvivlad
Finns det särskilda kvarter för det

Vardagen blir ibland så monoton
att man inte kan avgöra
om man är på väg uppåt eller neråt.
Hur vet man det
Hur mäter man det
Jag vill veta hur jag mår
Är jag 38 meter upp eller 12 meter ner
Man kan ju inte bara lite på känslan

du formar ditt liv genom hur du väljer att se på det
där vissa ser
en tavla, en elegant komposition, ett möte
ser andra
grå betong, vissna löv, ensamhet